Fryser!
Fy vad jag fryser! Har typ frossa eller nått? :(
Har dessutom en jobbig hosta som gör att det känns som jag har ett rivjärn vid halsen varje gång jag hostar eller gäspar bland annat.
Är dessutom arg på mig själv. För att jag aldrig släpper det. Liksom hallå, det plågar mig ju bara? Jag har bett om chanser om att få starta om och har fått tusentals, men varenda gång sumpar jag det. Antingen med att inte säga ett skit och göra något åt saken eller förstöra det ännu mer genom att säga något vrickat. Varför inser jag inte. Det kommer aldrig hända lilla gumman? Men jag vill ju inte inse sanningen.
Faktum är att det gick mycket bättre innan det här och i början av det. Sen så blev jag blygare och allt räddare för att sabba allt. Men det är ju DET som sabbar allt. Att jag är så rädd. Så feg. Inte släpper.
Och ändå intalar jag mig själv att jag inte bryr mig längre? Aa, säkert du.
Dude, i can't let you go.
All the time...
Kunde inte vart mer sant.
Haha
Fin gästbloggning av Ida va? ;)
Nu sitter jag på bussen påväg hem och idag har det varit en rätt seg dag men ändå rätt slapp. Hade hemkunskap först där vi gjorde pastasallad, gott faktiskt! Sen seg no där jag inte jobba mycket utan mest lyssnade på musik. Sen svenska då, och då jobbade jag verkligen INGET. Orkade inte så dampade bara på lite folk hehe...
Så himla trött nu, blir att äta och vila när jag kommer hem!
Ha de!
Cha chaaa
Cha cha ebbas läsare Ida här nu har vi en liten rast från hemkunskapen sen så ska vi laga pastasallad tror jag Hähä nu ska jag va lite social mot Ebba och Rebecka ha de !!!;)
Haha kommer nog behöva denna...
True
Gladiatorerna!
Myser med familjen och kollar på Gladiatorerna!
Ju mer dom spottar på mig desto snabbare kommer jag blomma
Snark...
Mamma bad mig göra en av de saker jag hatar mest. Att städa. Zzzzz. Får se om jag lyckas med detta...
I close my eyes, and i see you
2 cool for school
Var inte ett dugg bättre imorse utan kände mig bara värre än igår kväll! :( Hade fortfarande hemsk huvudvärk och fasansfullt ont i halsen, men förutom det så hade jag blivit täppt i näsan också. Jag kände att jag inte skulle orka gå till skolan + att jag inte hade orkat koncentrera mig eller någonting och vad är det då för mening att gå till skolan? Dessutom är jag typ aldrig sjuk eller hemma från skolan så kan gott stanna hemma för en gångs skull! ;)
Men förutom det så har det varit en väldigt bra dag för att vara fredagen den 13:e! ;)
Hur har eran fredag varit, någon otur?
Peace!
Svar på en kommentar!

Nej, jag rider inte på krs, utan jag rider på sthrk, Stora Höga Ridklubb :)
Ni vet att om ni undrar något, nästan vad som helst, så är det bara att skriva en kommentar! Och ni kan ju vara anonyma om ni inte vill att jag eller någon annan ska veta vem ni är! ;)
Hehehe
Död
Mår inte så jättebra just nu. Är trött som fan (ursäkta mitt språk...), har huvudvärk och har nog aldrig haft så här mycket halsont. Halsen bränner sönder bara jag andas! :( Hoppas på att jag är bättre imorgon...
Woopwoop
Och jag är trött. Och ska till stallet om typ 45 minuter. Och min grupp har ändrats till en trea tror jag... woopwoop, najsiga grejer. And tomorrow it's FRIDAY, FRIDAY, GOTTA GET DOWN ON FRIDAAYYYY!
Inte alls flum inlägg, nejnej.
Ha det gött.
Raggarmustasch...
Upptäckte att jag fått en riktig charmig mustasch efter att jag ryktat.
Sexy and i know it!
Smutsig hest...
Här ska det ryktas!
Västtrafik - you gotta love it!
Självklart kommer inte busshelvetet alls ((((: Så då har man alltså slösat en hel jävla timma som man kunde ägnat åt att sova istället...
Gud vad jag älskar västtrafik! :))))
Åh helvete
Är jag så jävla desperat eller vad? Jo men det är jag nog... Så jävla desperat av att få ha något speciellt eller udda med någon. Bli omtyckt av någon. Det behöver inte betyda att vi behöver vara mer än vänner. Vill bara känna att jag har nått med den personen som ingen annan har. Vad hände egentligen? Eller är det bara jag som inbillar mig?
För det har jag ju gjort hela jävla tiden. Inbillat mig att det var nått. Men sen fattade jag ju. Det fanns bättre än mig.
Jag hoppas så mycket att jag ser varenda liten detalj som en möjlighet att det hade kunnat vara så som jag vill innerst inne. Men det är så hopplöst, för så är det inte. Och det vet jag egentligen. Jag vill bara inte tro det. För vi hade något innan. Det vet jag. Jag blev ju behandlad som en riktigt bra kompis, om inte bättre. Vilket var sällsynt. Men jag vet inte vad som hände. Det försvann. Du hittade nya människor.
Men du ska veta att även om du inte saknar det så gör iallafall jag det, för jag tyckte om det vi hade...